Kungl. Konsthögskolan, Mejan, har varit en central aktör inom svensk konstutbildning sedan 1735, då den första ritskolan grundades i samband med byggandet av Stockholms slott. Skolan blev så småningom en del av Kungl. Akademien för de fria konsterna, en institution som formaliserades genom riksdagsbeslut 1766 och som fick sina stadgar godkända av Gustav III år 1773. Inspirerad av den franska konstakademien formades en utbildning med klassisk inriktning, där ämnen som måleri, skulptur, arkitektur, grafik, anatomi och kulturhistoria utgjorde grunden.

År 1775 flyttade verksamheten till Sparreska palatset som donerats av styckgjutaren Gerhard Meyer. Palatset på Fredsgatan 12 gav upphov till skolans smeknamn: Mejan.

Under 1800-talets slut började en ny generation konstnärer, bland andra Anders Zorn, Carl Larsson och Ernst Josephson, att utmana den akademiska traditionen. De drev på för större konstnärlig frihet, elevinflytande och en öppnare syn på samtida konstuttryck. Dessa idéer kulminerade i en reform år 1909, då skolan blev ett statligt läroverk under namnet Kungl. Konsthögskolan. Den nya organisationen innehöll specialiserade skolor för teckning, måleri, skulptur och byggnadskonst.

Skolan förblev organisatoriskt knuten till Konstakademien fram till 1978, då den blev en självständig högskola under staten. 1995 flyttade Kungl. Konsthögskolan till sina nuvarande lokaler på Skeppsholmen, där utbildningen i dag bedrivs i en inspirerande miljö, präglad av både kontinuitet och förnyelse. En plats för nya uttryck, idéer och experiment, där det fria skapandet blomstrar.